Sök artikel !
Titel
Sökord
Släkten
Släkter
Övrigt
2972 Visitors2972 Visitors2972 Visitors2972 Visitors2972 Visitors
Hemsidan startade den 28/5 2000 och har haft över 500 000 träffar t o m årsskiftet 2012/2013. På grund av åldersskäl uppdateras inte hemsidan längre.


Click -> Enlarge
See place of shield
(New Window)
 
Snabbval artiklar
Släkt och vänner i Norråker. 
Linds Åkeri. 
Norråkersbilder. Ida.. 
Saxåbron Rotnäset-Norråker. 
Kapell i Övre Tåsjödalen. 
Släktfoton. 
Strömstedt-släkten. 
Uppsäljebor som blev nybyggare i Jämtland. 
Släktgrenar från Dalarna - Risede - Harrsjön.  
"PerOls" Nils Jonsson från Dalarna nybyggare i Harrsjön, Jämtland 1812. 
Jonas Olofsson född 1785 i Uppsälje, nybyggare i Risede, Ström. 
Risede-Canada. Memoirs. 
Lindesläkt från Jormlien i Canada. 
Anders "Jacks" Jakobsson f 1813, hustru Lisa. Barn. Foton o korta levn.beskr 
Sven Svenssons ohh Brita Helena Larsdotters barn, barnbarn och barnbarnsbarn. 
Sköldsläkt i Granön, Brattremmen, Skansnäset, Norråker. 
Några släkter på Mormors gren, bl a Ryss Blix och Laurens Jonsson Blix. 
Fam Anders Andersson inflyttad till Norrby Tåsjö fs 1813 8/4. Ättl "Hanke"släkt 
En översikt av Per Göranssons ättlingar i Tå: Holmgren, Holmlander, Tåstr mfl 
Märta Brita Galins ohm Anders Petrus (AntePetter) Andersson Norlins ättlingar 
Samuel Natanael August Edman. 
Den Kungliga Björnjakten berättad av Gusten Rolandsson. 
Fru Edmans Björnjakt  
Lisa Ulrica Tåqvists ohm Henrik Hansson Vesterlunds ättlingar. Oldberganor. 
Kristina, dotter till Märta Brita Gahlin ohm "Ante Petter" Andersson Norlin. 
Kristoffer Gahlin f 1848 berättar 
Lanthandlare i Brattbäcken 
En översikt av Prestrup, Stjärnström, Galin, Tjocka släkten Lind/Galin m fl fam 
Tjärdal. 
Nödåret 1867. Margareta Andersdotters ättlingar. Fam Ivarsson, Modin, Köpsén mfl 
Minnesanteckningar om Andreas och Emma Johansson från Norrby, Norråker. 
Ett urval av anor på Farfars gren. 
Ivar Linds Uppväxt och levnad. Nedtecknat av Ivar Lind 1972-1996. 
Ett urval av anor på Farmors gren, utlagt 2000. 
Ett urval av anor på Morfars gren: I:2--XV : 23089 Peer Nilsson född ca 1500.  
Föregående  [ 1 ]  Nästa
Övrigt
2006-10-06 
Bröllopsfoto av Hans och Lotten Skeppsvik. Vigsel 1967 13/5, i Oxelösund, Södermanlands län. Anor till Jöns Wikström f 1737 d 1802 ohh Lisa Eliadotter f 1759 d 1845  
Läs mer ! ->> 
 
2006-10-06 
Bondhustrun, fotografen, söndagsskolläraren Märta Mattsson gift Eriksson i Norrby, Norråker, Tåsjö fs. Jämtlands län. Ångermanland.  
Läs mer ! ->> 
 
2006-08-27 
Genom att klicka på denna länk kan du öppna ett nytt fönster och se bilder från Släktträffen i Jormlien 2006  
Läs mer ! ->> 
 
2006-05-02 
Brev och foton från Florence Norström i Chicago. 
Läs mer ! ->> 
 
2006-03-03 
Berättelsen om hur namnet Gustav Edvin blev Gustav Hedvin (senare Gustav Hedenvind-Eriksson). Sönerna Gunnar och Torkel Hedenvind berättar också om sin farfar "Erik Håka".  
Läs mer ! ->> 
 
2005-06-28 
Kenth Anderssson, designer. Se länken "Kenths design, kläder, NewYork" 
Läs mer ! ->> 
 
2005-03-02 
Strömstedt-släkt. (En släktkrönika) Finns i Snabbval artiklar. 
Läs mer ! ->> 
 
2003-03-27 
Marta Olga Erika Sjöberg född 1890 16/8 död 1936 14/7, Tjädernäset gift med Jöns Norström född 1884 16/2 död 1936 17/9 Tjädernäset, Tåsjö. Olga Sjöberg med anor till Rustmästaren Jöns Wikström i g 1 m Christina Marg.Oldberg  
Läs mer ! ->> 
 
2003-02-15 
Martis Anders Anderssons och hans hustru Lok Anna Persdotters anor i fyra generationer. Dala Järna-Risede-Harrsjö släkt.  
Läs mer ! ->> 
 
2003-01-18 
Två bröder Linde i Jormlien utvandrar till Canada på 1920-talet. Jöns Linde brev från 1929 17/8 utlagt 2005 10/1. 
Läs mer ! ->> 
 
2002-01-02 
Monica Lind, Gunilla Linds dotter och dotterdotter till Anna och Anders Lind i Norråker, har gjort en framgångsrik karriär som illustratör och konstnär. 31/12 2003 Nytt inlägg om Monicas arbete. 
Läs mer ! ->> 
 
2003-12-18 
Doug Downs, Edmonton, Canada (se Gästboken) har översänt memoarer av Lilly Anderson, vars föräldrar utvandrade från Risede till Canada år 1909. 
Läs mer ! ->> 
 
2003-11-05 
Sigrid Erika Norlins son Hans Löfqvist född 1887 gift med Karin Tåqvist född 1892 22/3 bosatta i Abborrholmberget, Norråker och deras ättlingar till Raiwi och till rustmästaren Jöns Wikström i g 1. Foton och anor utlagda. 
Läs mer ! ->> 
 
2003-10-25 
Galin-anor. Familjen Johan Hansson-Galin f 1804 16/8 i Bränland, Umeå landsf.s d 1886 19/6 i Rotnäset, Norrby, Tåsjö förs. g 1828 3/2 m Sigrid Stina Jonsdtr f 1805 28/6 i Lafsjön, Dorotea, d 1888 4/4 i Rotnäset, Tåsjö bosätter sig först i Skänknäsberget, Tåsjö fs och sedan i Rotnäset, Tåsjö fs. 
Läs mer ! ->> 
 
2003-08-29 
En ny lag har antagits med skyldighet att redovisa om hemsidan använder cookies. Denna hemsida använder s k sessions-cookies för att göra det möjligt för administratören att logga in och skriva artiklar online.  
Läs mer ! ->> 
 
2003-12-31 
Monica Lind, Gunilla Linds dotter och dotterdotter till Anna och Anders Lind i Norråker, har gjort en framgångsrik karriär som illustratör och konstnär. 31/12 2003 Nytt inlägg om Monicas arbete. 
Läs mer ! ->> 
 
2002-08-03 
Den rosade svenske designern Kenth Andersson bor och verkar sedan två decennier i New York. Utdrag ur Amerikanska tidningar om Kenth Anderssons design, utlagt 2002 12/12. TEXTILARKIVET i Sollefteå presenterade en utställning av och med Kenth Andersson 21/5-05-22/4-06.  
Läs mer ! ->> 
 
2003-10-30 
Foton har lagts ut i Anor, Tillägg. Spec. släktgrenar och i Släktträd. Foto Biskop Jonsson avtackar rektor Uno Grönlund. 
Läs mer ! ->> 
 
2002-10-30 
Några släkter på Mormors gren har lagts till på hemsidan.  
Läs mer ! ->> 
 
Länkar
Rolf Bloms hemsida 
Kenth Anderssons design, kläder, New York 
Monica Linds hemsida 
Destinys kennel Labrador Retriever 
Anders Alexanderssons hemsida 
Näsströmska släktföreningen  
Jerry Joelsson om Norråker 
Marianne Gille, Uppsala, Släktforskarsida 
Andromedas Dvärgvädurar 
Ingegärd Gilles Hemsida 
Elsa Mårtenzon, Bellvik 
Familjen Källberg 
Skansnäset 
Bilddagbok 
Bygdens Framtid 
Patricia och Erica Forssén Alonso 
Allegro Musik 
Svenska Kyrkan i Melbourne 
Ivars bilmuseum i Hoting 
Hotings Hembygdsförening 
Familjen Wassdahls hemsida 
Radio Viking. Plats på scen fre 12.00, sö 15.00 
Föreslå en länk !      

Pågående projekt
Utvecklade sökfunktioner i släktträdet 
Läs mer ! 
 
Insamling och publicering av fotografier med anknytning till min släktforskning 
Läs mer ! 
 
Kompl.av Uppsälje-Risede-Harrsjö anor och anor på farmors gren. Släkter på mormors gren. 
Läs mer ! 
 
Artiklar om släktforskning m m
Datum8/21/2006 
KategoriAlla släkter 
SläktenMorfars gren 
SläkterBerättelser 

 
Lindesläkt från Jormlien i Canada. 
Karen Nakaska berättar följande om sin familj i Canada

Biography of Otto Linde.

Israel Otto Linde was a journeyman mechanic, and a journeyman electrician.
Otto immigrated to Canada in 1925. He worked in the timber industry at Nelson, British Columbia. He moved with his brother Daniel to Conoration Alberta in 1935 and obtained his Journey mechanics license and worked as an automobile mechanic until 1939.

On August 30 1939, Otto married Viktoria (Tory) Hobson in the Lutheran Church in Wetaskiwin, Alberta.

From 1929 to 1945 Otto worked as an airplane mecanic at the Royal Canadian Air forc base at Penhold and InnisfailAlberta and then at the Commonwealth base in Edmonton, Alberta.

Viktoria (Tory) Hobson was born July 21, 1915 in Edmonton Alberta to Charles Viktor Hobson and Lucy (Brindley) Hobson, who had immigrated from Sheffield England in 1912. During the Depression, Tory worked as a nanny and then as a cook, until her marriage to Otto Linde.

Their first child, Vicki-Lu Elin was born June 7, 1941, in Wetaskiwin Alberta. Karen Marie was born March 29, 1943 at Innisfall Alberta.

In 1946 the family moved from Edmonton to Brooks, Alberta where Otto plyed his trade as a mechanic. On February 22, 1949 a son, Leonard Charles was born to Otto and Tory. From 1946 to 1953 Otto worked for a coal mining company near Brooks and it was during this time he obtained his Journeyman´s license as an electrician.

In 1954 the family again moved, this time to Three Hills, Alberta. Otto was able to work as both an electrician and a mechanic. Tory worked as a clerk in a store.

Ill health forced Otto to retire in 1960. He died of a heart failure january 28, 1966 and is buried in Three Hills. Viktoria died December 19, 1995,as a result of complication from the surgial repair of an Aortic Aneurism. She is buried next to Otto.

All three children completed their education in Three Hills.

Vicki-Lu Elin worked in the bank in Three Hills and Edmonton and in Inuvec, North West Territories. She moved to Victoria, BC and it was there that she met Robert Daniel Conroy, They were married December 28, 1967. Dan was a submariner in the Royal Canadian Navy. Their daughter , Kimberley Dean was born July 9, 1969.

Dan retired from the navy in the 1970´s. Dan, Vicky and Kim moved to Elko, B.C. and Dan worked as an electrician in a saw mill. Kimberly became a licensed building technologist.
While working in Vacouver, B.C., Kimberly met Michael Kennedy, son of David and Terry Kennedy. They were married October 26, 2003.

Dan died of lung cancer in December. Vicki-Lu moved back to Three Hills in the year 2003 but frequently vcisits Kim, Mike and the grandchildren in Vancouver. Makayla Lynn Kennedy was born June_ , Liam Daniel was born Januaey 1, 2005 and Patrick David due on August 14, 200_.

Leonard Charles Linde joined the Royal Canadian Navy in 1968 after graduating from high school. The trade he learned in the navy was that of a Stationary Steam Engineer. After resigning from the navy, he worked at this trade for oil companies and gold mines in Alberta and the North West Territories.

After having an accident, he could no longer work as a Steam engineer so he began working for an oil company in Edmonton. His company sent him to manage their business in Casper, Wyoming USA. It was here that Leonard met Pamela Herther, the daughter of Nestor and Dorothy Miller of Saratoga, Wyoming, USA, and the two fell in love. They were married on October 3, 2002 and Leonard had an instant family in Pamela´s children Stepanie Young and her children, Riley and David, Amee and Justin Standish and their children Clayne, Braylee and Kaylee, Cameron Herther.

After high school, Karen entered the Misericordia Hospital School of Nursing in Edmonton graduating with a Registered Nursing degree in 1964. She returned home and worked in the Three Hills hospital. Karen Married Edward Thomas Nakaska, son of Joseph and Rosa Nakaska October 26, 1968. Ed farmed in The Ghost Pine Creek disrict 20 kilometers from Three Hills. Edward´s previous wife, Elisabeth had died in 1965 and they had four children
Cheryl Denise was born August 10, 1956
Terrace (Terry) Edward was born October 10, 1958
Karen Margaret was born June 16, 1963
Glenda Rose was born July 10, 1965.

Karen embarked on a new career as a farmer´s wife and a mother to four children and continued nursing in Three Hills. Together, Karin and Ed had a dauhhter Maurene Linde-Malis Nakaska, who was born October 21, 1975.

Cheryl married Lonnie Richard Fraser, born October 27, 1955, son of Robert and Inez Fraser of Three Hills, on December 20, 1974. They have two sons:
Scott Robert Fraser, born May 2, 1975 married Lea Roanne Heightington, daughter of Carol and Keith Heightington in 1995, July 2 and
they have three daghters:
Alexandra Lea born December 9, 1992
Rebecca Cheryl born May 26, 1997
Jillian Myra born November 19, 2000

Craig Edward Fraser born February 17, 1977, married Jennifer Jackson, daughter of Pat and Don Jackson of Lousanna Alberta. The two were married on July 10, 2004. Craig is an Engineering Technologist and works for an oil company in Calgary. Jennifer is a Laboratory Technician. She works for a company that manufactures pet food. They live in the country, North of Calgary where Jennifer raises horses.

Terry married Bonnie Jean Ellis, born July 20, 1962, daughter of Alfred and Linda Elis of Three Hills. They were married on April 15, 1989. They live two miles from Karin and Ed.
Terry farms part time with Ed. He is also a welder and contracts his services to oil companies. Bonnie is a full time homemaker,caring for their three children:
Amy Elisabeth Nakaska born July 11, 1991
Kimberly Linda Nakaska born January 11, 1993
Cory Glen Nakaska born February 23, 1994

Karen Margaret Nakaska married Donald (Don) Dwayne Adolf, son of Edwin and Lorene Adolf of Trochu Alberta. They wera married on June 8, 1985. Don works for the public works deparment in the town of Trochu. Karen is a school teacher. Karen and Don have four children:
Julia Janine Adolf (Julie) born May, 1990
Augistine Abram Adolf, (Gus) born Movember 29, 1991
Victoria Violet Adolf,(Tory) born July 25, 1993
Margaret Melina Adolf, (Maggie) born March 31, 1998

Glenda Rose Nakaska married William Ward Smith (Ward), son of William and Kath Smith.
Ward and Glenda live in Calgary Alberta. Ward is a carpenter and Glenda works as a Practical Nurse and a Photographer. They have one daughter and two sons:
William Connor Smith (Connor) born June 18, 1992
Taylor Rose Smith born January 5, 1994
Jackson Edward Smith born april 5, 1996

Maurene Linde Nakaska married Austin Larry Hopkins (Larry) born February 28, 1967 son of Percy and Rowena Hopkins of Englec, Newfoundland. The two were married October 1, 2005
Larry is a carpenter and Maurene works in Marketing Public Relations and Communications- They make their home in Edmonton Alberta.

Ed and Karen are still farming 1000 acres of land in the Ghost pine district, growing crop of weat, barley, canola, flax and peas. Ed produces hay wich is unsuitable for crops. Ed established the yard on an area of cropland where there were no trees or buildings in 1961. Over the years trees are planted buildings erected. Although the land is basically flat, bare prairie, there is stunning beauty in the deep coolies and man made ponds. The seasonal changes of the landcape from spring seeding to the lush green of the wheat and barley, golden yellow canola and blue flax in the summer, to golden autumn harvest leads to the restful white of winter. We enjoy life and feel fortunate that our children and grandchildren are fairly near, and that we are able to see them often.




 
 
Datum5/28/2000 
KategoriTillägg 
SläktenSläktgrenar 
SläkterBerättelser 

 
Anders "Jacks" Jakobsson f 1813, hustru Lisa. Barn. Foton o korta levn.beskr 
Kopia av Släktkort och levnadsbeskrivning får inte läggas ut i Ansedlar på webben.


Som nybliven änkeman flyttade Anders Jacks sonson Jonas Mattias Alexandersson med sin årsgamla son Sigurd till Hoting.
De blev bosatta hos Ingeborg och Jöns Jönsson som drev ett pensionat i Hoting.

Jonas Mattias Alexandersson, en sonson till Anders "Jacks" Jakobsson född 1813 var en systerson till Ingeborg Jönsson.

*Jonas Alexandersson och Jöns Jönsson började med gästgivarskjuts med häst. Tillsammans köpte de två hästar, en åktrilla, en jämtskrinda och en rissla. Skjutssträckorna var Hoting-Tåsjö (Vesterlunds Gästgiveri) eller Hoting-Kyrktåsjö (Jakobssons gästgiveri) eller Hoting-Rossön. Enstaka turer längre. De stadigvarande resenärerna var läkarna samt skogsinspektorer. Jonas har berättat att en häst kostade 1800: kr -2000: kr-. Det var alltså en stor investering de gjorde. 1922 började bilarna bli allt vanligare och Bergman i Hoting köpte bil och öppnade taxirörelse. Då upphörde hästskjutsarna och Jöns och Jonas delade på sig. De lottade vem som skulle överta åkdonen och hästarna. Jonas har sagt till mig: "jag blev ut för ålltihop". Han flyttade då hem till Karbäcken med två hästar, en åktrilla, en jämtskrinda och en rissla.

Sommaren 1923 släppte Jonas båda hästarna på Skogsbete. Till slåttern tog han hem den ena hästen men när han kom hem såg ham att den var sjuk och efter några dagar dog den. Han gick efter den andra hästen och efter två veckor var även den död. Båda dog i betessjuka, som man sa. Smittsam blodbrist eller Infektös anemi var rätta namnet. En vanlig sjukdom de år det var mycket broms och flugor. Båda hästarna var oförsäkrade. Ett mycket hårt slasg för Jonas detta.

Midsommar 1923 började den bättre halvan av hans liv som Jonas själv ansåg. Han gifte sig med Anna Jakobsson från Brattbäcken. En tyst och försynt flicka som ägde både skog och arbetslust. 1924 kom första barnet, 1925 det andra och 1927 det tredje. Jonas hade då redan 1923 tagit hem både Sigurd och Gudrun.*

*-* /Mats Alexandersson skrev och berättade/.

Jonas Mattias Alexandersson, sonson till Anders "Jacks" Jakobsson född 1813 och en systerson till Ingeborg Jönsson.
/I.A./

II:1
Jonas Alexandersson var politiskt engagerad i Bondeförbundet (Centerpartiet) och var under många år ordförande i lokalavdelningen
inom Tåsjö kommun och därefter hedersledamot. Han blev med tiden mångsysslare inom kommunalpolitiken. När han avtackades av kommunen fick han ett diplom med följande lydelse:

"Till Jonas Alexandersson frambäres härmed ett tack för en mångårig värdefull insats till gagn för Tåsjö kommun.

såsom
NÄMNDEMAN vid Häradsrätten 1934 - 1947,
NÄMNDEMAN för ägodelningsärenden 1936 - 1956,
NÄMNDEMAN vid Vattendomstolen 1942 - 1965,

såsom
ORDFÖRANDE i
Barnavårdsnämnden 1938 - 1959,
Hemhjälpsnämnden 1951 - 1955,
Inkvarteringsnämnden 1943 - 1965,
Taxeringsnämnden 1953 - 1963,

såsom
VICE ORDFÖRANDE i
Kommunalfullmäktige 1947 - 1965,
Kommunalnämnden 1936 - 1956,

såsom
LEDAMOT av
Valberedningsutskottet 1935 - 1955,
Barnavårdsnämnden 1936 - 1937,
Kommunalnämnden 1936 - 1956,
Taxeringsnämnden 1936 - 1952,
Arbetslöshetskommitten 1936 - 1942,
Vägstyrelsen 1936 - 1946,
Kristidsnämnden 1939 - 1942,
Arbetarsmåbruksnämnden 1940 - 1943,
Styrelsen för realskolan 1940 - 1943,
Familjebidragsnämnden 1940 - 1943,
Egnahemskommitten 1941 - 1952,
Vattenverksstyrelsen 1951 - 1954,

såsom
ÖVERBLOCKLEDARE 1942 - 1965,
MANTALSSKRIVNINGSOMBUD 1940 - 1949,
ROTEOMBUD 1950 - 1967.

Särskilt kommer att i åtanke bevaras Din strävan för barns och ungdomars fostran i goda hem, präglad av ansvar och taktfullhet.
Tåsö kommun".

Efter en tid som ledamot av kyrkoråd och kyrkofullmäktige utsågs Jonas på äldre dar till kyrkvärd.



Anna och Jonas Alexandersson som pensionärer.
Kortets ägare: Irma och Rune Alexandersson.

II:2
Anna Erika Jakobsson växte upp tillsammans med bröderna Elis och Jakob på föräldragården i Brattbäcken. Fadern kallades allmänt " n´Jacke på Udden". Som ensam flicka deltog hon i en husmors göromål fram till giftermålet med Jonas vid 32 års ålder.

Sommartid gick Anna i boern. Det innebar 2,5 km skogspromenad upp till boern på eftermiddagen för att sköta sysslorna där, d v s mjölka kor och getter, koka ost och mese och kärna smör. Efter morgonmjölkningen gick hon skogsstigen hem, som bitvis var utför men hon bar också med sig produkterna från djuren. På näraliggande marker fanns på den tiden ett 10-tal andra bostugor.

Jonas och Anna gifte sig midsommarhelgen 1923. I anslutning till giftermålet lät Jacke på Udden dela sin fastighet mellan sönerna Elis, Jakob och dottern Anna.

När Anna efter giftermålet flyttade till Jonas i Karbäcken återsamlades där också två barn från Jonas första äktenskap. De hade sedan sin mors död 1918 växt upp hos släktingar.

Till Annas göromål som husmor hörde att sköta lagården och dess djur, vilket bl a innebar att mjölka morgon och kväll, separera mjölken, kärna smör och koka ost och mese. På flera områden var självhushållningen och därmed även en husmors uppgifter mera omfattande än i våra dagar. Dessutom saknades många av senare tids hjälpmedel i hushållet.

Kläder tvättades för hand, sommartid i sjön och vintertid i lagården. I det senare fallet bars vatten in från brunnen och värmdes i gryta. Även vintertid hängdes kläderna utomhus så att de fick frystorka, varefter de stelfrusna togs in för sluttorkning.

Allt bröd (tunnbröd) bakade Anna i bryggstugan. Fisk som fångades i stora mängder med not i Tåsjön, saltades av Anna i träkaggar i matboden för hela vinterns behov. Kött från grisar och andra djur som slaktades på gården hängdes upp i matboden, som i vinterkylan fungerade som den tidens frysskåp.

Anna vävde mattor, tyger till bussaronger och kalsonger m m. Garnet kom från ullen av egna får, som hon själv kardat och spunnit. Av vadmal sydde Anna vinterbyxor till både Jonas och barnen. Bussaronger, skjortor och kalsonger sydde hon av det tyg hon själv vävt.

Det var i vissa delar ett tungt arbete Anna utförde och hon fick med tiden förslitningar och värk i höfter och rygg.
/Rune Alexandersson/.

II:3
Anders Lind, sonson till Anders "Jacks" Jakobssons bror Jakob "Jacks" Jakobssons.

Anders Lind var hem.äg. i Norråker och drev dessutom åkerirörelse från 1921 med bussar, som han delvis byggt själv. Se "Bilder". Forts. Sök Anders Lind!

Anders var i fråga om motorfordon en händig man men han var också snickare och husbyggare. På den fastighet som varit i släktens ägo sedan 1820 byggde han 1921 ett mindre bostadshus. Därefter uppförde han 1928 - 1929 med hantlangare en ladugård i timmer och han lät utrusta hemmet med rinnande vatten, även i ladugården. Bad och vc installerades. Åren 1934 - 1935 byggde han till och förbättrade bostadshuset.

Hans kunskaper i byggbranschen utnyttjades också av kommunen, som tillfälligtvis anlitade honom som byggnadskontrollant.

Under krisåren på 30-talet lät han en ortsbo, som var arbetslös odla upp Stortegen uppe vid boern. Den var sedan i bruk till omkring 1950.

Han var också politiskt verksam som socialdemokrat och valdes in i kommunalfullmäktige och kommunalnämnd och som ordförande i den lokala valnämnden.
/Irma Alexandersson Lind/

II:4
Anna Svensson for i unga år till Stockholm och arbetade under tre år i början på 1920-talet hos sin blivande svägerska i hennes pensionat inom Engelbrekts församling men återvände sedan till hembygden.




I november 1925 gifte Anna Svensson sig med Anders, sonson till Jakob "Jacks" Jakobsson. Som bröllopsresa åkte de ner till Stockholm och hämtade upp den buss, som postverket då ställde till hans förfogande för diligenstrafik. Makarna bosatte sig i Norråker, där de drev jord- och skogsbruk vid sidan av hans diligensrörelse.

Sedan Anders låtit odla upp Stortegen i mitten av 30-talet togs korna dit upp någon månad varje sommar för att beta på vallen. Till Stortegen var vägen omkring en mil!



Anders Linds ´boern´ på Stortegen.

Anna tyckte om att laga mat och att baka. Hon var allmänt händig och pysslig, duktig i handarbete, sömnad och vävning. Fåren klippte hon och fick ull, som hon kardade och spann till stickgarn.

Makens medarbetare hade ett rum för övernattning i hemmet. Även resande, som kom med den sena kvällsbussen till Norråker erbjöds att övernatta. Sommartid gick "vandringsmän" omkring i bygden och sålde vispar, som de tillverkade under vandringens gång. Många bad att få sova över, vilket de fick. Kvällsmål och morgonmål bjöds de på. Som betalning lämnades vispar, som tillverkades medan de satt i köket och pratade med familjen. Ibland kom kopparförtennare, som förtente kopparkärlen i bygden.

Släkt och vänner samlades ofta i hemmet hos Anna och hennes familj. Trots att Anna djupt sörjde sin tidigt bortgångne make, hade hon styrka att klara ett långt liv. Hon hade kvar sitt klara intellekt och ett gott minne livet ut.

III:5 och III:6



Daniel Lind ohh Erika Gustafvsdotter Håkansson föräldrar till
Anders Lind och hans sju syskon.

Kortet ur Irmas föräldraalbum.

Anders "Jacks" bror Jakob "Jacks" son Daniel Lind övertog hemmanet i Norråker efter sin far. Han var en glad och vänlig man med vacker sångröst som han flitigt använde, t ex när han körde hölass. Han var också en gudfruktig man som bad mycket.

Vid 55 års ålder dog han i magsmärtor, troligen cancer. Hans efterlämnade hustru Erika med flera omyndiga barn blev arbetande födorådstagare åt en son. Denne bodde med hustru och barn i eget hus på föräldragården.

Erika uppfostrade också barnbarnet Daniel från det denne var baby, likaså dottern Hildurs son Ivan, till dess Hildur gift sig och själv kunde ta hand om honom.

Hildur har berättat att hon och syskonen Anders och Helena som barn följde sin mor till "Gamboern", där hon själv samt sonen hade sina kor och getter. Det var Erika som skötte om mjölkningen. Medan modern var i lagården brukade barnen enligt vad Hildur berättat böja knä och be till Gud att deras mamma skulle få leva tills de blev vuxna. Så gjorde hon också. En träbytta som Daniel snickrat att förvara mjölk i har jag sondotter fått i arv.

Ca 1874 sålde Daniel Lind m fl bönder i Norrby avverkningsrätten på "utskiften" till Kramfors AB på 50 år. Utskiften gränsade till Onbäcken och sträckte sig ned till Gåraträsksjön. Bönderna hade rätt att släppa sina kreatur på bete under somrarna på Bolagets mark, som låg halvvägs till dessa utskiften. Bönderna fick lov att bygga sina fäbodar på bolagsmarken. Senare fick detta fäbostället namnet "Gamboern".

Erik Norströms fäbod i "Gamboern".



Kortets ägare: Stina Lokna Gahlin.

Erik Norström son till Jakob "Jacks" son Jakob Norström ohh Kajsa Greta Gustavfsdotter Håkansson.

Sommaren 1921 hölls en fäbodfest i Erik Norströms fäbod i Gamboern. Kort av festen togs av Märta Mattsson-Eriksson. På festen deltog "IsakAnners Karin" Lind-Andersson och "Martins Lisa" OlJönsdtr-Johansson, som står vid dörren till fäboden, till v. står "Ante Norlins Margareta" född Mattsson? Sitter gör "Gustafs Norströms Märta" Norlin-Norström, "Karlssons Ingeborg", OlJönsdtr-Karlsson med ett litet barn (Karl-Johan, son) i knäet och Anna Lind-Gahlin. I första raden till v. "Jacke Linds Lisa", Märta Lindh, som serverar "Mårten Lindmans Kristina" Lind-Lindman en kopp kaffe och Elsa Norström. Står gör lärarinnan Ester Blom-Strömqvist-(Andersson). "Jon-Greta" AndersJacksdtr-Svensson, Linda Olsén, "Erik Norströms Maria" Vesterlund-Norström, Mariana Larsdtr-Tåström, Eva Joelsson och "Jacke" (Jakob) Lind sitter. Vid fönstret står fru Viberg, Sara Maria Bergqvist-Viberg f d lärarinna i byn och "Mattias Matts Marin" Sparby-Mattsson. Flickan längst till v är Ebba Norström, två barn och två kvinnor ej identifierade.
(De fyra med namnet Lind är syskon till Irmas far Anders Lind och de två med namnet Norlin är systrar samt döttrar till "Ante Petter" Norlin och hans hu Märta Brita Galin i Nyåker, Norrby Norråker.)

Bönderna fick rätt att återköpa avverkningsrätten efter 48 år. Bönder med utskiften ned till Gåraträsksjön byggde därefter sina fäbodar med namnet "Nyboern" vid Stortegen ca nio km från byn och djuren släpptes på bete i skogen vid Stortegen. Några bönder byggde sina fäbodar i Granberget, nära Stortegen och denna boplats fick namnet "Granbergsboern"
Jacke Linds fäbod i Gamboern finns fortfarande kvar i gott skick år 2003-. År 2011 fortfarande i gott skick.

III:7
Anders Lind, sonson till "Jakob Jacks" gift med Anna Svensson, en dotter till
Sven Johan Larsson ohh Ingeborg Jonsdotter.

Sven Johan Larsson, i dagligt tal kallad "Sven Johán" hade som valspråk:"Det är skam att inte arbeta". Han levde därefter. Enligt berättelsen höll han sig varm i sträng kyla i en lärftskjorta då han arbetade i skogen. Det "rök om honom". Han bröt mark, arbetade i skogen med häst och hade i övrigt många strängar på sin lyra. Efter fadern Lars Olovs död 1920 rev Sven Johán föräldrahuset och byggde ett nytt hus intill, som blev Skansnäsets första skolbyggnad, till dess kommunen byggde en ny skola i byn i slutet av 1930-talet. /Irma A.

Sven Johánsgården i Skansnäset på 1940-talet.



Kortets ägare: Sven Joháns dtrdtr Inez.

I lagården fanns en eller ibland två hästar, sex kor samt får och getter. Fåren fick söka sig bete fritt strövande i skogen under sommaren. På hösten togs de hem och klipptes. Även hästarna släpptes tillsammans med byns övriga hästar för bete till skogs under tillsyn av en "hästgetare". Under sommaren samlades löv att torka i hässjor för att användas som tilläggsfoder åt fåren och getterna kommande vinter.
(Dotter Elsa berättade.)

Fiske med egen not bidrog till maten i hushållet, bl a fångades "viskogssill eller blå-sill", 4 - 5 cm långa fiskar som kunde gå i stim. Men också större fiskar, främst sik fångades med noten.

I en kvarn vid bäcken malde Sven Johán det korn han odlat efter att först ha torkat det i en bastu med lavar. Han malde också åt byfolket. Strax intill låg en smedja, där han smidde verktyg och lagade vad som gått sönder. Med en svarv på "lagårdsbotten" tillverkades redskap bl a till tunnbrödsbakningen (brödrullar och kavlar av olika slag). Han snickrade möbler, smäckra och fina, och byggde båtar, brände tjära, garvade skinn och sydde skor.

Sven Johán var ständigt sysselsatt men efter fullgjort arbete kunde han sitta i kammaren och spela fiol. Sin sista vecka arbetade han med att köra hem sand från sjöstranden upp till gården. Det var i början på november månad och vädret var blitt och föret bra. Trots besvär med sina höfter spände han den hemmavarande hästen till släden, körde ner till stranden, lastade släden full med sand, körde upp till gården och öste själv ur all sanden utanför ladugården. Sven Johán och sonen Erik hade talat om att bygga en ny ladugård kommande sommar och Sven Johán ville bidra med att forsla hem sand till det planerade bygget.

Nu blev det inget bygge. Sven Johán somnade in lördagskvällen den 11 nov. 1944 efter att ha legat till sängs större delen av dagen. Sonen Erik hade kommit hem från skogen, sänt efter provinsialläkaren och satt uppe hos sin far i väntan på doktorn, som inte hann fram till Sven Johán med någon hjälp.
(Jag, dotterdotter Irma, var hos "morfars" denna tid som hjälp i hushållet.)

III:8
Ingeborg Jonsdotter tjänade som ung flicka piga hos Kristina Grönlund och hennes make skogsinspektoren C. G. Grönlund i Norrby, som också drev pensionatsrörelse vid sidan av jordbruket. Ingeborg planerade att starta ett bageri i Norrby tillsammans med lärarinnan Sara Maria Bergqvist. Av dessa planer blev emellertid intet, då båda träffade sina blivande män och gifte sig med dem.

Ingeborg blev en driftig bondhustru. När maken Sven Johán byggde hemmet "yst i berget" och likaså när han uppförde den första skolbyggnaden i Skansnäset, hjälpte Ingeborg till med att slå tegel till skorstenarna. Förutom att sköta barn och hushåll hann hon också med att hjälpa sin man med att bryta stubbar och nyodla och att delta i slåttanna hemma på gården och i fäboden. Fäboden, se bild.



dtr Elsa med kusindotter Hjördis och kusin Agnes ca 1932.
Foto: Osvald Segerborn.
Kortets ägare: Irma Alexandersson.

Under sommartid gick hon i boern. När döttrarna växte upp fick de följa med och efter hand ta över. De gick upp på eftermiddagen och skötte sysslorna där, d v s mjölkade, ystade ost, kokte mese och kärnade smör. Följande morgon gick de hem ca fem km genom skogen för att delta i arbetet hemma. De bar med sig av produkterna vad som behövdes till hushållet. I Skansnäsboern fanns på den tiden 7 fäbodstugor, 7 ladugårdar och 3 lador.

Ingeborg vävde tyger av halvylle till kläder m m och sydde bl a vinterkalsonger, bussaronger och klänningar och även "laddor" av vadmalstyg till sina små döttrar. Hon vävde dukar, handdukar, draperier m m. På gården odlades lin som bereddes till garn och användes i vävningen.

Morsdag den 29/5 1921 firades på Sven Johan Larssons gård 1921.



Foto: Anders Löfqvist.
Kortets ägare: Irma Alexandersson.

Husmödrarna i Skansnäset firade år 1921 Morsdag hemma hos Ingeborg.
Med på festen var:
1:a raden fr. v.
Inga Harlin, Jenny Sjöberg, Signe Larsson, Märta Johansdtr,
Sven Joháns mor Anna Matilda Svensson,
Lovisa Dahlberg, Sven Joháns svärmor Anna Petronella Persdtr, "Ante Ers" Märta.
2:a raden fr. v.
Amalia Johansson-syster till Sven Johán, Anna Stenklyft, Märta Dahlberg,
Sara Johansson-dtr till "Ante Ers" Märta, Lilly -lärare, Kristina Löfqvist,
Ingeborg-Sven Joháns hustru, Mina Larsson, svägerska till Sven Johán.
3:e raden:
Signe Larsson-dtr till Mina och Vilhelm Larsson-lärarinnans man.

Folket i byn tyckte om att samlas hos Ingeborg. Främmande som kom till byn, såsom skogsmän, affärsmän och andra fick "lån hus", dvs övernatta i Ingeborgs hem. Vid ett par tillfällen rustades till bröllop på gården, dels för lärarinnan i byn, Lilly Björkman, dels för Sven Joháns brorsdotter Jenny Larsson.



Kortet ur Irmas föräldraalbum.

Lärarinnan gifter sig. Foto: Anders Löfqvist.
Brudparet: Lilly Björkman och Vilhelm Larsson. Marskalkar: fr v Okänd, Arnold Svensson, Jakob Norström, Osvald Svensson (Segerborn), Jakob Andersson, John Johansson.
Tärnor: Svea Danielsson (Lindman), Okänd, Lilly Eriksson (Norström), Lisa Vesterlund, Anna Svensson (Lind), Amanda Pettersson (Johansson)


”Fru Lilly” som lärarinnan Lilly Björkman kallades efter sitt bröllop fick ordinarie tjänst i Rotnäset, Tåsjö fs, 1920. Hon och hennes make Johan Vilhelm Larssson byggde en villa i Rotnäset och lät också inreda en skollokal i sitt hem. Skolan hade en kort tid tidigare hållits i ett äldre hus som tillhört Nicke Galins föräldrar och som låg på Nicke Galins gård. Fru Lillys och maken Johan Vilhelms hem brann ner 1946. Skolan var då nedlagd sedan några år och Fru Lilly hade tjänstgjort från 1939 i Backsvedjans skola. Hon flyttade som ord. lärare till Tjärnmyrberget, Tåsjö fs, där hon fortsatte sin tjänst fram till pensionen. Därefter arbetade Fru Lilly som lärarevikarie vissa tider.

En gång bidrog byns alla invånare till en basar hemma hos Ingeborg, bl a med fiskstånd i ladugårdsporten. Det var fest med förtäring och dans. Sommaren var 1920.
(Dotter Elsa berättade.)

Grannar har sagt : "När Ingeborg dog försvann solen från Skansnäset." En kusin till Ingeborgs barn har berättat: "Moster Ingeborg var glad till sinnet, hon var en friskus, hon var morsk, hon satt inte fast, hon vävde allt.".

Vid mitt besök hos min mors kusin Ada Eriksson i Skansnäset sommaren 1994 berättade kusinen Ada om ett tunnbrödsbak när hennes mor Amalia och moster Ingeborg bakade tillsammans.

Baket gick till så att den ena av dem kavlade brödet till en stor rund kaka, som den andra sedan tog över, naggade ,"sopade" och gräddade. Brödet skulle vara fritt från allt överflödigt mjöl, när det gräddades. "Mjölfis"(bränt mjöl) fick inte finnas på det färdiggräddade brödet och man var noga med att "sopa" brödet ordentligt, innan man sköt in kakan i ugnen.

Bakredskapen var hemmagjorda: En kavel med räfflade spår, "bakafjålan", (en stor rund spade), som man lade brödkakan på, en sop, som tex kunde vara tillverkad av en hundsvans försedd med ett träskaft och ett "naggredskap", som var gjort av vingpennor - i detta fall från en ripa. Brödet gräddades i en vedeldad ugn.

Kusinen berättade vidare:

"Det gick undan då moster Ingeborg arbetade. Hon var kvick och snabb i sina rörelser. Men den här gången var hon lite för snabb. Hon sopade och naggade brödet, lade det på "bakafjålan", svängde hastigt och elegant runt för att med en avslutande knyck skjuta in kakan i ugnen. Men kakan hamnade inte i ugnen den här gången utan seglade iväg som ett flygplan och landade på halmen, som man lagt ut i ena hörnet för det gräddade brödet. Nu landade kakan där så fint men ogräddad. Mamma och Moster Ingeborg skrattade gott då de ofta påminde varandra och berättade om denna händelse."
/Irma Alexandersson Lind/

IV:1



Anders Jakobsson.
Originalkortets ägare: "JonGreta".
Originalkortets ägare därefter: Svea Lindqvist, ägare av kortet efter maken Jöns, som blev ägare av "AndersJackskortet" efter JonGreta. Originalkortet har gått vidare till Jöns och Svea Lindqvists dotter Rosa och därefter till dotterdotter Ros-Marie.
Ovanstående foto av Anders Jakobsson född 1813 är en kopia av "JonGreta- originalkortet" lånad av Svea Lindqvist och kopian beställd på en fotofirma i Edsberg, Sollentuna av Irma Alexandersson på 1960-talet.
Kopian av "Anders Jacks" kortet får inte läggas ut i Ansedlar på webben!


Om Anders Jakobsson har berättats, att församlingens präst lovat honom ett dussin silverskedar vid födelsen av det 24:e barnet.
/MUNTLIGT BERÄTTAT av mina barns farfar Jonas Mattias Alexandersson, sonson till Anders Jakobsson och återgivet av mig, Irma Alexandersson/ år 2000 på webben.

I första äktenskapet med Eva Agatha Samuelsdotter föddes 10 barn och i andra äktenskapet med Lisa Erika Jönsson föddes 13 barn, finner jag i dopboken.
Löftet behövde alltså inte infrias. Vid sin bortgång hade Anders Jakobsson 23 barn och 106 barnbarn./Irma Alexandersson/



Sorgkortets ägare: Irma Alexandersson.

Barn i första giftet 1832 4/3-1853 7/2.
Helena Agata född 1832 14/7,
Samuel Johan född 1834 24/11,
Jakob Albert född 1837 14/4,
Anders Daniel född 1839 15/7,
Jonas Erik född 1841 26/12,
Israel Emanuel född 1844 13/2,
Konrad Axel född 1846 12/3,
Karl Otto född 1848 6/2,
Anna Matilda född 1850 25/4,
Eva Lovisa född 1852 5/11.

Barn i andra giftet 1856 20/1-1903 10/11.
Jöns född 1856 28/7,
Nils Petter född 1858 18/3,
Sven född 1859 18/7,
Greta Erika född 1861 20/2,
Alexander född 1862 12/5, foto av Alexander med hustru Karin Jonsdotter utlagt i Släktträd.
Mattias född 1864 29/4,
Abraham född 1866 6/7,
Isak född 1866 6/7, foto av Isak med hustru Karin f. Lind utlagt i Släktträd.
Elisabet Katarina född 1868 17/2,
Kristina Magdalena född 1872 15/8, foto med make Nils (Nicke) Lindqvist och dtrdtr utlagt även i Släktträd Mina Grannar.
Sara Brita född 1875 1/7,
Magnus född 1870 11/6, död 1875 29/7,
Magnus född 1878 2/1.

För mina barn är Anders Jakobsson farfarsfarfar. /Irma A./

Rosa Joelsson Lindqvist berättar:
"Mamma brukade hämta mjölk hos pappas mormor Lisa Erika varje dag. Sixten var bara några månader gammal den morgon som blev den sista för Lisa Erika. När mamma kom med Sixten till mormor Lisa låg hon påklädd på soffan i köket. Hon berättade att hon kände sig dålig. ”Småjäntorna” (barnbarn) som varit hos henne på morgonen hade blivi skrämda och gått hem berättade hon. Lisa Erika hade skött mjölkningen på morgonen men nu kändde hon sig sjuk. Mamma frågade om hon skulle lägga en filt på henne och Mormor Lisa tackade ”ja”. Så fort filten låg på henne vände hon sig om och la sig på sidan och mamma fick höra att mormor Lisa ”drog” Hon dog. Detta hände 1917".

Helena Agata född 1832 14/7 gift med Enock Anton Persson född 1834.
Bosatta i Högland, Dorotea kn.

Samuel Johan Andersson född 1834 24/11, gift 1865 14/4 med
Eva Cajsa Mårtensdotter född 1843 4/4 i Vilhelmina.

Anders Daniel Andersson född 1839 15/7, klockare Norberg i Tåsjö kyrka, gift 1869 12/11 med Inga Chatarina Jonsdotter född 1836 6/5, dotter till Jonas Ersson född 1803 20/3 Dorothea ohh Martha Abrahamsdotter född 1800 27/4 Åsele, Bosatta i Norrby, Tåsjö fs. Vigda 1830.

Jonas Erik Andersson född 1841 26/12, gift 1867 29/4 med
Cajsa Erika Eriksdotter född 1842 5/9 i Vilhelmina.

Israel Emanuel Andersson född 1844 12/8, döpt 26/12, död 1929 7/9, gift 1877 2/7 med Eva Juliana Andersdotter född 1850 20/6, döpt 14/7, dotter till Anders Larsson ohh Kerstin (Stina) Persdotter, Tåsjö fs.
Ättl i "En översikt av Per Göranssons ohh-s ättlingar".

Konrad Axel född 1846 12/3 bosatt i Sollefteåtrakten.

Karl Otto Andersson Norberg född 1848 6/2. Handlare. Gift 1900 7/7 med Johanna Öberg född 1868 29/6 i Styrnäs. Karl Otto Andersson död 1913 11/10 i Gudmundrå. Hams hustru Johanna Andersson död 1948 17/3 i Gudmundrå.

Anna Matilda Andersdotter född 1850 25/4, gift 1872 28/4 med Jöns Johansson från Harrsjön i Dorotea sn.

Eva Lovisa Andersdotter född 1852 12/11, gift 1877 28/10 med Mårten Jonsson född 1857 17/7 i Vilhelmina.

Jöns Andersson född 1856 28/7, död 1947 25/3 och Sambo Emma Andrietta Mårtensdtr född 1873 24/6, död 1907 27/12 i barnsäng.
Emma Andrietta dotter till Mårten Johansson född 1823 17/12, gift 1853 8/10 med Cajsa Johanna Fouchonet född 1831 28/12, dotter till Ludvig Chr.*Salvatore Foussenete född 1809 26/5 i Stockholm, död 1892 i Sörfors, gift 1832 26/12 med Emma Catharina Jakobsdotter född 1795 17/4 i Ormsjö, död 1874 i Sörfors.
Fortsättning: SÖK Anders Lind (LINDH)! Sök Anders Lindman i Släktträd, dotter Aina Lidman!

Nils Petter Andersson född 1858 18/3, gift med Greta Persson född 1859 19/1 i Harrsjöhöjden, Dorotea sn. Död 1929 4/1. Nils Petter Andersson död 1937 10/1. Vigda 1891 25/4.

Sven Andersson född 1859 18/7, död 1934 27/11, begr.30/12, gift med
Martha Catharina Sköld född 1862 29/4 Tåsjö fs. Ättl.i "Sköldsläkt i Brattremmen, Skansnäset, Norråker".

Greta Erika Andersdotter född 1861 20/2,(JonGreta) gift 1888 28/7 med Jon Svensson född 1848 2/5 i Mårdsjö, Dorotea. Död 1927 28/7. Jon Svensson son till Sven Jönsson född 1814 12/11 i Mårdsjö,Dorotea o h h Anna Katarina Svensdotter född 1814.
"JonGreta" död 1950 20/7.

Alexander Andersson född i Norrby 1862 15/5. Alexander död i lunginflammation 1915 16/5. Gift med Kajsa (Karin) Erika Jonsdotter född 1868 21/3 i Tjädernäset. Karin död 1909 14/2 i Karbäcken (lunginflammation). Vigda 1888 8/7. Ättl. i Släktträd: (Kajsa Erika) Karin Jonsdotter. Foto med makarna Alexander och Karin utlagt.

Mattias Andersson född 1864 29/4 i Norrby, Tåsjö fs. Gift med Brita Erika Sköld född 1867 18/4 i Brattremmen, Tåsjö fs. Vigda 1886 19/12.
Mattias Andersson död 1901 20/6. Ättl. i Länken "Sköldsläkt i Brattremmen, Skansnäs, Norråker".

Abraham Andersson född 1866 6/7 i Norrby, Tåsjö fs, död 1958 10/4, gift 1890 8/11 med Sara Maria Wikström född 1866 10/5, död 1924 16/2, dotter till kyrkvärden Anders Wikström ohh Anna Erika Hansdotter, Brattbäcken, Tåsjö fs.
Ättl. i Släktträd: "Elias (Jakobsson)".

Isak Andersson född 1866 6/7 i Norrby, Tåsjö fs, död 1959 8/9 i Norrby, gift med Katarina (KARIN) Lind född 1876 11/3, död 1959 9/7. Vigda 1895 26/6. Karin Lind, dotter till Daniel Lind ohh Erika Gustafsdotter Håkansson.
Ättl. i Släktträd: Karin (Lind) g Andersson. Foto med makarna Isak och Karin utlagt.

Elisabeth Katarina Andersdotter född 1868 17/2, död 1953 17/4. Gift med Axel Gillblad född 1857 3/10 i Skirsjöedet, döpt 11/10, son till Nyb. Anders Gillblad i Sirsjöedet, Tåsjö fs ohh Sara Stina Ersdotter, kyrkotagen 8/11.
Vigda 1885 8/11 i Tåsjö fs.

Kristina Magdalena Andersdotter född 1872 15/8, död 1948 18/2, gift med
Nils Johan (Nicke) Lindqvist född 1864 8/2, död 1944 24/2. Vigda 1888 5/11 i Tåsjö fs. Ättl. i Släktträd: "Mina Grannar. Lindqvist". Foto av makarna Kristina och Nils (Nicke) med dtrdtr Torborg utlagt.

Sara Brita Andersdotter född 1875 1/7, död 1914 21/1. Gift 1902 3/5 med
Peter Olof Joelsson Modin född 1872 4/12, död 1912 16/4 i Norrby, Tåsjö fs.

Magnus Andersson född 1878 2/1 i Norrby, gift 1900 14/10 med
Marta Erika Eliasdotter, född 1878 25/1 i Västertåsjö,
dotter till Anna Brita Jakobsdotter född 1853 13/6 i Norrby, gift 1875 4/11 med Elias Daniel Hendriksson född 1846 31/10 i Västertåsjö.

Magnus Andersson, skogsfaktor, död 1946 27/7 i Moskosel.
Magnus Andersson gift 2 med Hanna Danielsson född 1882 30/8 i Hillsand, dotter till Daniel Eriksson i Hillsand född 1852 28/12 i Sunne ohh Sara Larsdotter född 1863 10/3 i Hillsand, Ström kn.
Ättl. i Släktträd: Sök! "Marta (Erika Eliasdotter)".




Alexander Andersson ohh Karin Jonsdotter.
Originalkortets ägare: Lars Bölander.
Ovanstående foto en kopia av originalkortet: ägare Irma Alexandersson.



Isak Andersson 1955, son till Anders Jakobsson i g2.
Foto: Irma Alexandersson.



Nils och Kristina Lindqvist.
Kristina Lindqvist sitter med sin dotterdotter Torborg "Tuttan" i sitt knä.
Torborg dotter till Henny Lindqvist gift med Lennart Jakobsson, (död i maj 2010).
Tuttan bor i Västra Frölunda.
Uppgift av Uno Lindqvist.
Originnalkortets ägare: Uno Lindqvist, som inlämnat en kopia av kortet i ett mail till Släktträd 2011 17/1.

Sök: "Mina grannar" i Släktträd!

Jonas Mattias Henriksson från Västertåsjö och Helena Erika Jakobsdotter från Norrby gifte sig år 1865 den 4/6 och bosatte sig i sin nyuppförda gård i Tjädernäset. Ättl. i Släktträd: Sök! "Helena (Erika Jakobsdotter gift Henriksson)".

Jonas Mattias gård, senare kallad "Hinrik Jons" såldes 1947 av sin 3:e ägare - en sondotter till Jonas Mattias och Helena till Hembygdsföreningen i Kyrktåsjö och blev hembygdsgård.

1V: 9
Jakob Jakobsson.

På hösten 1868 hölls den ambulerande folkskolan (den första i socknen) på sex veckor hos Jakob "Jacksson", Jakobsson i Norrby, den översta byn i socknen. Det var svagåret 1868- 1869. Jakob Jacksson beskrivs som en hedervärd, gammal och vänlig bonde av lärarens son Erik Modin*. Denne som var i 6-årsåldern fick ett löfte av Jakob Jacksson att få en eftertraktad liten vit gumse som belöning om han lärt sig "läsa rent" till den första maj. Jakob Jacksson dog emellertid i januari. Löftet infriades dock av sonen Daniel sedan renläsningsprovet godkänts.
Källa: Modins Minnen.

*prästmannen, forskaren, hedersdoktorn vid Uppsala universitet, död 1953.

För mina barn är Jakob Jakobsson farfarsmormorsfar.
Anders "Jacks" Jakobsson och Jakob Jakobsson var bröder.

IV:10
Karin Danielsdotter från Siljeåsen i Alanäs socken hade en bror med namnet Danielsson Lind. Namnet släkt- och soldatnamnet Lind togs sedan av sonen Daniel Jakobsson, kanske redan som soldat. Soldater med -son namnet måste byta till nytt namn om de hade en kompanichef av adlig härstamning.

IV:11
Gustaf Håkansson, hem. äg. i Norrby och hu IV:12 Christina Erika Adamsdotter.

Gustafv Håkansson bodde med sin första hustru Christina Erika Adamsdotter till att börja med i Harrsjöhöjden. I bröllopsgåva fick paret bl a en bibel med följande text på pärmens insida:

"Gustaf Denna Fruntimmers Blibelsällskapets i Stockholm Bibel är af Pastor i Dorothea nedanskrefne dag tillställd Hemmanstillträdaren Gustaf Håkansson och dess Hustru Christina Erika i Harrsjöhöjden, vhilka äro födde, den förre i byn Lafsjön år 1820 den 27de December, den Senare i byn Borgvattne år 1818 den 26te Juli och trädde med hvarandra i äktenskap år 1843 den 26te Mars månad. Dorothea och Borgvattne den 26te Mars/Maij 1844."

Bibeln gick i arv till dotterdotter Elin Jakobsson i Brattbäcken. År 1983
vid ett besök hos Elin skrev jag, Irma, av texten härovan.

Gustav "Håka" flyttade senare till det hemman i Norrby (Norråker), Tåsjö som är känt som f d Grönlunds (äg. dotterdotter Kristina Grönlund). Makarna fick efter hand 10 barn, varav 2 dog i späd ålder. När Christina Erika blev sjuk "lejdes" Martha Maria Pehrsdotter, kallad Märta Maja, som piga, dotter till V:31, V:32. Efter Christina Erikas bortgång blev Märta Maja Gustafv Håkanssons hustru. Med Märta Maja tillkom sju barn, födda i Norrby. Ett av dem, 13 mån gammal "föll framstupa uti en bytta med vatten medan föräldrarna och andra var frånvarande och ljöt döden".

Familjen Håka flyttade under 1880- talet till ett skogshemman i Vilhelmina, Nordanås 1:1 eller Varesåsen, som gården kallas idag, och där makarna bodde livet ut.

IV:13, IV:14
Lars Olof Svensson var hemmansägare i Skansnäset och ägde stora skogsarealer. Skogsbolagens tjänstemän försökte utan att lyckas köpa Lars Olofs skog. I stället kunde han en dag dela upp sitt hemman med skog mellan sina barn Sven Johan, Lars, Helmer, Amalia och Erik Gustaf. Dottern Brita som utvandrat till Wyoming i USA fick förmodligen sin del i annan form.

Lars Olof hade en kvarn vid bäcken, där han malde korn och råg som han själv och byfolket odlat.



Kortet ur Irmas föräldraalbum.

I Gammelhuset bodde sommaren 1919 10 st "blåbärsflickor" under ledning av Emy Johansson. Följande sommar återvände Emy med sin make G. A. Johansson och bodde också då i Gammelhuset. Skola hölls i detta hus så sent som 1920.

Sonen Erik Gustaf utvandrade till samma plats i Amerika som Brita. Sedan brodern Sven Johan skrivit till honom och meddelat att "nu finns det arbete på nytt att få här hemma", återvände han till Sverige. Med honom följde Britas båda flickor Elin i 8-9 års åldern och Jetty i 4-5 års åldern. Brita hade dött 1909 och sonen Mauritz dessförinnan. Flickorna togs om hand av mormor Anna Mathilda och morfar Lars Olof till dess de kunde klara sitt uppehälle själva. Deras far som stannat kvar i USA dog där 1918. I Anna Mathildas hem uppfostrades dessutom sonen Erik Gustafs dotter Hildur från några månaders till vuxen ålder.

Anna Mathilda var känd för att vara mycket snäll och mild. Det berättas att hon en gång fick sina nyvävda lakan nedsmutsade av någon illvillig person. Hon hade lagt ut lakanen på snön för att blekas i vintersolen. Då hon skulle hämta in dem, hade någon droppat tjära på dem. Anna Mathilda bråkade inte om saken utan tog lugnt bort tjäran med hjälp av smör.

Efter en utfärd till skogs blev Lars Olof förkyld och återhämtade sig inte.

Efter makens död fick Anna Mathilda sitt hem hos sonen Sven Johán i ett rum med sovalkov på övre våningen. Hennes barnbarnsbarn brukade springa upp till gammelfarmor vid besök hos morfars´och alltid bjöd hon på "gotta". Anna Mathilda var som man sade religiös. Hon läste flitigt sin bibel, sin postilla och andra kristna betraktelser.

IV:15
Jonas Nilsson, hem.äg. i Tjärnmyrberget, fick Patriotiska Sällskapets silvermedalj för lång och trogen tjänst. Han hade tjänat på ett garveri i Strömsund i 30 år från tioårsåldern. När han gick i kyrkan, skulle medaljen bäras.

IV:16
Hustrun Anna Petronella fann vid ett besök hos sin far Per Göransson i Rotnäset (V:31) att denne levde på svältgränsen. Anna Petronella såg då till att fadern genast fick flytta hem till henne och Jonas i Tjärnmyrberget, där han fick det bättre på äldre dar. Per hade varlt hem.äg. i Kyrktåsjö och senare bonde i Rotnäset. Hade även haft uppdrag som nämndeman. Med sin fiol hade han ofta spelat på fester.

Ett örhänges historia:
Anna Petronella hade örhängen av guld men hade tappat det ena. Hon hade uttalat en önskan att dotterdottern Anna skulle få ärva det som fanns kvar. När dottern Ingeborg med maken Sven Johán reste till Stockholm 1923, köpte de ett liknande men något mindre örhänge. Örhängena går vidare i arv till äldsta dotter i varje generation.

Enligt dd Anna, citerade Anna Petronella ofta följande ord, som kanske var hennes egna:
Hälsans gåva! Dyra gåva! Vilken ovärderlig lott! Kanske att den skattas först när den oss fattas!

Jakob Andersson far till Anders "Jaks" Jakobsson född 1813.

V:1 och V:17 Jakob Andersson o h h V:2 och V:18 Helena Israelsdtr.
Helena var först gift med Lars Ersson, född 1770 i Tåsjö (Rörström?), som dog i lungsot 1809 20/1. De hade gift sig i Dorotea år 1798 och den 24 november 1800 fick de en dotter, som fick namnet Anna.

Helena var förmodligen en kvinna med "skinn på näsan" som man säger. Jakob Andersson lär ha yttrat "Om man tager en änka får man både bord och bänka, men man får vara dräng i alla sina livsdagar" berättar Sven Axel Sundström i boken om Dorotea.

Jakob Andersson kom som dräng till Långsele, Dorotea och blev Helena Israeldotters make år 1812 den 3.e januari. De fick tre barn, sönerna Anders född 1815 15/4 och Jakob 1818 11/7 samt dottern Sara Britta född 1821 17/1 gift 1842 med Eric Andersson-Bybom född 1815 25/7 i Tjädernäs, Tåsjö.

I Långsele uppförde Jakob Andersson en stor timmerbyggnad intill deras första lilla stuga. Denna mangårdsbyggnad rappades invändigt med en blandning av lera och hästgödsel. Till golv lades grova, kluvna furustockar. Byggnaden fanns kvar till 1946, då den revs. Källa: Sven Axel Sundström.

År 1826 flyttade Jakob Andersson med familjen till Norrby (Norråker) i Tåsjö, där han blev hem. äg. Föräldrarna och syskonen till Jakob hade några år tidigare flyttat från Böle i Bodum och bodde redan i Norrby, Tåsjö.

Ur Dödboken 1880 December 30: "Jakob Andersson i Norrby, 91 år 7 m 15 d. (såsom något högst ovanligt få omnämnas att Jakob Andersson vid sin död efterlämnat, utom 4 egna barn, ? barnbarn och 88 (åttioåtta barnbarnsbarn)".

Han hade emellertid 3 egna barn och 1 styvdotter, som var dotter till Lars Ersson och hans hustru Helena i g1.

Jakob Anderssons egna barn var: Anders Jakobsson(V:1)"Anders Jacks" som var far till 23 barn, Jakob Jakobsson (V:9)"Jakob Jacks" som var far till 8 barn och Sara Brita Jakobsdotter, gift Bybom, som var mor till 5 barn.

Jakob Andersson hade således vid sin död 3 egna barn, 36 barnbarn, 88 barnbarnsbarn.
Källor: Tåsjö fs Kyrkböcker.

V:23
Adam Ersson, Bonde i Lafsjön tidigare dräng i prästgården i Bergvattnet, Dorotea, ättling till Christoffer Olofsson, en same från Åsele lappmark. Dennes son Adam Christoffersson hade lärt sig läsa rent och förstå det svenska språket och fick nu ett erbjudande att fortsätta i Lycksele lappskola. Fadern Christoffer Olofsson motsatte sig detta. Han var utfattig. Protesterna hjälpte inte och myndigheten satte Adam i skolan. Christoffer Olofsson fick hjälp med kläder till sonen. Efter studierna blev Adam nybyggare 1690 i Noret, senare kallat Sörnoret. Han blev också klockare vid Åsele kyrka samt tolk åt finnar och samer.
(Om Adam Christoffersson, uppgifter hämtade ur: "Av ris och rot": Tyko Lundkvist).

V:31
Per Göransson föddes i Gärdnäset, Ström som äldste son till Göran Persson och hans hustru Kerstin Persdotter. Han flyttade med familjen till Tåsjö omkring 1825-1826. Med flyttade hustruns moder Stina Ersdotter.

Per Göransson blev hemmansägare i Kyrktåsjö, Tåsjö, på den gård, som senare kallades Olausgården. Det berättas, att Per kom på obestånd efter att ha hjälpt en person med borgenslån och blivit tvungen att avträda gården. Han flyttade därefter till Badstugunäset (Rotnäset) 1836 och levde där som bonde.

Per Göransson var också nämndeman. Han hjälpte många med skrivgöromål. Spelade fiol och anlitades vid fester.

VI:3 och VI:35
Israel Samuelsson, dragon Rosenberg, son till Samuel Mört, född 1693 o h h Carin Israelsdotter, född 1683 och dotter till nämndemannen Israel Hansson i Ede, Hammerdal.

VII:5 och VII:69
Samuel Mört, soldat i Jämtlands dragonregemente som Soldat-Karolin, trumpetare i anfallet på Norge 1718 under general Armfeldts ledning på Karl XII:s order. Uppgiften var att erövra Trondheim men anfallet misslyckades. Under återmarschen över fjällen efter Karl II:s död råkade hären ut för snöstorm och sträng kyla. Av 5000 man överlevde 2000 man. Samuel Mört klarade livet men enligt kyrkboken "avkylde han sina fötter". Samuel Mört hade tidigare varit soldat med namnet Turunen vid Österbottens regemente i Finland.

Samuel Mört stannade kvar i Sverige efter krigsslutet. Sedan han gift sig, bosatte sig familjen i Sikås i Jämtland. Han dog vid 48 års ålder. Sönerna bodde i Ormsjön och tog dit sin mor. Deras mor dog 1762. I kyrkboken har prästen i Fjällsjö skrivit : "1762 den 18 juli begrofs enkan Carin Israelsdotter Ormsjön, födder i Jämpteland och Hammerdal, Ede by, ungefär 1682, sjuknade i håll och styng, som efter 14 dagar ändade hennes usla lif, sedan hon lefwat ungefär 80 år".
Källa: Sven Axel Sundström.

VII:97, VII:98
I Kap. Byarnas historia och Sagor och sägner berättar Erik Modin i sin bok "Gamla Tåsjö" om Per Svensson i Brattbäcken och hans hustru Carin Larsdotter. "Per Svensson var duktig både som jägare och fiskare och Carin Larsdotter säges ha varit en rifvandes käring och ett skarp huvud".
Läs vidare i Gamla Tåsjö.

VI:8
Magdalena Danielsdotter-Gafvelin, sd till Ingel Persson i Åsele o h h Gertrud Nilsdotter. Ingel Persson var länsman i Åsele. Han var med om sitt sista ting 1723 och han dog i maj samma år. Hustrun hade dött året före, och Ingel hade köpt en gravplats för 6 dlr åt henne under kyrkgolvet. Hans barn gav nu ytterligare 6 rdl för att också Ingel skulle få sin gravplats där. Ingels hustru var en dotter till Nils Andersson och Ella Hindriksdotter i Gafsele, Åsele.
Källa: Sven Axel Sundström.

VI:53
Lars Samuelsson, ddss till Ingel Persson ohh Gertrud Nilsdotter i Åsele.

X:839 och X:840
Det blev dubbelbröllop när Ingel Perssons ohh Gertrud Nilsdotters båda dröttrar Margit och Cherstin (Kerstin) gifte sig samtidigt i Åsele kyrka den 20 november 1726 med varsin ung man från Tåsjö- Per Andersson-Raivi och Lars Johansson. Systrarna kom så småningom att bo som grannar. Båda fick många barn (10 och 14). Den äldste sonen i båda familjerna fick namnet Ingel efter moderns far. Detta var mycket ovanligt. Den äldste sonen borde uppkallas efter farfar och den äldsta dottern efter farmor, som seden var. Den näst äldste sonen och den näst äldsta dottern skulle få sina namn efter morfar och mormor.
Källa: Ruth Gavelin i boken om Åsele. Tåsjö församlings Vigselbok.

Dödboken berättar:
1775 17/9 Dannemannen Per Andersson i Tåsjön. Död af slag ett litet stycke från sitt hus. 72 år. Begrafd 1/10.
1775 5/10 Dannemannen Lars Johansson i Tåsjön. Begrafd 15/10. Vattusot.
1776 18/8 Enkan Cherstin Ingelsdotter i Tåsjön uti Bröstvärk fäbostället i Risholmsviken 67 år gammal.
1776 15/10 Enkan Margit Ingelsdotter i Tåsjön uti Bröstvärk 70 år gammal.

XI:275 Peder Larsson son till Lars Nilsson, som köper Rörströms ödeshemman av böleborna för 100 daler år 1615.
År 1641 finns två åbor på nybygget, Peder Larsson och Sven Pellesson. Peder Larsson flyttar på äldre dar till sonen Isak Pedersson i Havsnäs, där han dör 1682 105 år gammal.
Einar Hallström berättar i sin bok "I Bodum-vår socken" om en dräng till Peder Larsson som blev bötfälld för att ha tagit en båt utan lov och haft den i två veckor och fördärvat den. Drängen dömdes till att ersätta båten och böta 40 mark. För den summan kunde man köpa både häst och ko. Man lade stor vikt vid att samfärdsmedlen var fredade, därav det höga bötesbeloppet, skriver Hallström.

XI:1917
Måns Olofsson, Hoting. Enligt Birger Källberg var Måns Olofsson den först kände stamfadern för prästsläkten Björkqvist, till vilken även biskop Manfred Björkqvist hörde.
Måns Olofsson fick år 1656 böta 40 mark för att han haft finnen Erik Jonsson inneboende hos sig. Det var förbjudet att inhysa finnar.

Uppgifter nedst. t o m XII:2513 hämtat ur Strömsboken 1944 av Alfred Mattsson och ur Strömsboken av Lennart Trangius.

Nils Eriksson son till Erik Nilsson nämndeman, död 1695 5/6, och sonson till X:629 Nils Eriksson o h h Marette. Nils Eriksson, son till Erik Nilsson. Född 1660, död 1735 16/2. Sexman. Gift med Brita Svensdotter, född 1671, död 1753 8/9. Hustrun var från Vallen. Makarna fick 11 barn: Anna f 1697, död 1769 7/5, gift 1716 28/10 med Erik Ersson. Erik född 1698 26/05, blev bonde i Stamsele. Svän född 1700 4/4 övertog gården av Erik. Lars född 1701 23/10. Pähr född 1703 20/7, blev bonde i Täxan. Nils Gärdström född 1704 26/12, bosatt i Gisselås g m Anna Göransdotter född 1710 i Tullingsås, död 1786. Mårten född 1706 23/10 bosatt i Hammerdal. Mareta född 1708 4/10, död 1771 1/4, ogift. Brita född 1711 26/2, död 1728 3/8. Anders och Jonas.

Nils Eriksson, Näset och Jöns Jönsson, Bredgård framförde klagomål vid vårtinget 1699 över att de förorsakats besvär med att färja resande över sundet utan ersättning. De hade dels hållit resande med båt eller färja, dels rott dem själva över sundet. Tinget ansåg dem inte skyldiga därtill och beslöt, att Ströms allmoge skulle låta bygga en båt och en flotte för överfarter. Farkosterna skulle lämnas i sockenstugemannens förvar och avgifter för överfarten bestämdes till 1 öre kopparmynt per person. För häst, ko eller oxe 3 öre kopparmynt och för get, bock, får eller gumse 1 öre kopparmynt.

Erik Nilsson, död 1695 5/6, son till
X:629 Nils Eriksson o h h Mariette. Han var nämndeman och troligen gift 2 ggr. Den första hustrun var från Gärde och hennes far hette Anders. Den andra hustrun var från Öhn och hette Mariette Mårtensdotter, död 1696 25/8. 5 kända barn i äktenskapet: Karin, Nils född 1660, död 1735 16/2, Sven, Anna, Erik.
Erik var ägare till Näset 1 åren 1644-1690.

X:629
Nils Eriksson troligen son till XI:1257 Erik Nilsson o h h Agnis. Död före 1646, gift med Mariette. Barn: Erik född år ?, död 1695 5/6, Jöns född 1625, död 1711 26/2, Lars född 1627, död 1707 27/12. Nils var ägare av Näset 1 från 1631 till ca 1644, då gården övertogs av sonen Erik. I rannsakningsprotokollet efter Räfsten med jämtarna står det att Nils är i Ryssland.

XI:1257
Erik Nilsson, troligen son till Nils i Näset, gift med Agnis. Fale Burman skriver om sina resor i Jämtland åren 1793-1802 och berättar om Agnis: " En vid namn Agnis i Näset lefvat i Påviska tiden varit i rop såsom Profetissa och Undergörerska - haft en Son, Stor Nils kallad, af jättelik växt, som rest vida omkring och även någon tid varit i Turkisk fångenskap, men kommit hem på den dag, som modern förutsagt. Ifrån henne härstamma många i Ströms socken".
Agnis är i 1600-1601 tiondelängd omnämnd som änka. Troligen fick Erik överta Näset 1 på 1570-talet. Han lämnade hemmanet till Nils 1631.

XII:2513
Nils i Näset, nämndeman. I jordeboken för Näset 1 år 1546 står Nils som första namn. Han arrenderar tillsammans med Tullingsås och Bredgård fiske och jaktmarker vid Ringvattnet. Nils betalar detta år två hermelinskinn i skatt och ett ekorrskinn i arrende. År 1565 står Nils fortfarande som ägare till Näset 1 och betalar 1 mark i skatt och 3 öre i arrende. 1 mark=8 öre. Nils betalar år 1566 3 spann säd i kyrkotionde. I förteckningen över kyrkotionde 1571 står Nils kvar under Näset.
Källa: Ur Strömsboken 1944 av Alfred Mattsson.

VI:62 Kerstin Zackrisdotter är sd till Ingel Bolling VIII:245. Både Ingel och hans far Zackris Bolling IX:489 var med i Armfeldts återtåg över fjället från Norge till Handöl i januari 1719. Zackarias dog i snöstormen. Han var sergeant vid "Majorens" kompani av infanteri - regementet. Ingel var rustmästare. Han klarade sig och utnämndes till sergeant i februari samma år. I samma fälttåg deltog också Samuel Mört. VII:69, morfars gren. Ingels äldste son blev Yxskaftkälens förste nybyggare. Källa: Birger Källberg.

VII:53
Sven Rönnberg var sockenskräddare i Bjärtrå sn. Bosatt i Lockne och i Nyböle, sedan i Berg, Sollefteå sn och därefter på Prästbordet, Edsele sn. Mantalsskriven 1789 som landbonde på Prästbordet, återflyttade till Sollefteå, därefter till Multrå sn, där han avled hos sonen Erik Johan i Västerstrinne. Sven Rönnberg omnämnes som lumpsamlare och timmerskrivare. Gift 1771 i Edsele med Margareta Eriksdotter död 1791 i Edsele sn.

VIII:105
Christoffer Halfvardsson Rönnberg, född 1711 i Brunflo sn (?), död 1757 i Pommerska kriget. Dragon vid Jämtlands regemente med rotenamnet Bergman. Efter avsked antagen som båtsman n:o 84 vid Norrlands 1:2 född 1703 25/10 i Ragunda sn, död 1783 18/7 i Indals sn.
Söner: Olof, född 1735 eller 1736, utflyttad till Stockholm. Halfvard, född 1736 eller 1737, i Brunflo, död 1783 13/9 i Indals sn. Gift 1771 med Märta Olofsdotter, född 1747 i Indal sn, död där 1819. VII:53 Sven, född 1742, se ovanst. Jöns, född 1749 28/1 i Tuna sn, utflyttad till Stockholm. Ytterligare 2 söner, döda i unga år.

XIV:12481 Sven Spjällesson blev på tinget 1540 dömd till böter för att han inhyst en trollpacka från Ådalen.
År 1542 fanns i Fjällsjö socken två bönder Gulle Svensson och Sven Spjällesson.
Källa: Om XIV:12481 och År 1542... ur "Jansö 450 år".
/Irma Alexandersson år 2000 28/5/.



 
Föregående  [ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11> of 18 ]  Nästa
Irmas gästbok !
1/25/2014 
Fredrik Eriksson 
http://slaktforskning.com 
Ännu en släktforskningssida 
Hej! Sitter och letar igenom alla släktforskningssidor som finns på nätet och har funnit att många är rätt gamla. Därför har jag sammanstaätt en liten guide över hur du enkelt skapar en modern hemsida om släktforskning. 
 
11/13/2013 
Edwin Erickson 
 
PerOls släkt i Canada 
Hejsan. Här i Canada finns det också en gren av PerOls släkten. Perols Olof Jonsson, första nybyggare i Risede, var min farfars farfars farfar. Erik Olofsson var son till Olof Jonsson och flyttade sedan till Sollefteåtrakten. Hans son, Olof Ersson, jobbade på Sollefteå Bruk. Och sonen till Olof Ersson(min farfars far) var torpare och timmerflottare på Västra Granvåg som ligger längs Ångermanälven i Sollefteåtrakten. Han hette Erik Olof Eriksson. Min farfar Frans Edvin Eriksson flyttade hit till Nordamerika och Canada 1907 och bosatte sig här i provinsen Alberta, längs Klippiga Bergen. Jag har besökt gårdarna i Granvåg, Risede och snart nu också Uppsälje där mina förfäder horde hemma under årens lopp. Min farfar hade också en bror som flyttade hit till Alberta och hette Karl Mikael Botolf. Två övringa bröder flyttade till USA. 
 
5/29/2013 
Ingvor Norman 
 
Tillägg till rättelse Strömstedtsläkten 130529 
Nils Norman är född i Hansjö, Orsa sn. /Ingvor Norman 
 
5/29/2013 
Ingvor Norman 
 
Rättelse till Strömstedtsläkten 
Nils Norman är född 12 okt 1946, /står 11/1 1946. Mvh Ingvor Norman 
 
5/11/2013 
Gusten Rolandsson 
 
Kompletterande uppgifter 
Hej! Min son Lennart är numera Fil lic och verksam som forskare vid KTH i Stockholm, Han är gift (2:a gången) med Kristina Östman från Vasa Finland som är Komminister i Nynäshamns församling, De har sonen Jonathan Karl Samuel.Lennart har dottern Rebecca och sonen Jacob med sin första hustru Min Son Beril är Docent vid Göteborgs Universitet. Han och Sofia Lindelöf har döttrarna Ida, Nora och Thea/ (Se Länken Märta Brita Galins ättlingar!Irma A.) 
 
9/5/2012 
Ulla Arvidsson 
 
Jacke o Lisa Linds ättlingar 
Hej Irma! Här sitter vi, jag och min syster Maj-Britt, och nystar oss fram på din släktforskningssida. Idag kommer vår kusin Kerstin Lind från Stenungsund hit, så vi kommer säkert att prata om våra minnen från somrarna i Norråker. Vi besökte då mormor Lisa tillsammans med våra mammor Maja och Dagmar. Vi undrar hur vi ska göra för att komplettera med nya händelser i vår släktgren. Hoppas allt är väl med dig. Hälsningar Ulla 
 
7/31/2012 
Astrid Lundström 
 
Britt-Inger Eriksson till "PerOls" Nils Jonsson 
Hej Jag är släkt med PerOls Nils Jonsson och Barbro Hallstensdotter. Och jag och Britt-Inger Eriksson är sysslingar hennes mormor Ingeborg Katarina Lundström född: 1897-03-23 i Graninge var min farfars syster. Kram en avlägsen släkting Astrid Lundström  
 
9/19/2011 
Sten Sandberg 
 
Frågor 
Hej Irma! ja, nu har jag varit inne på din sida igen och letat efter mormors mor och fars historia och det gick över förväntan. jag upptäckte att du hade lagt upp ett kort på min mor Inga-Lisa, när hon var tretton år och poserade med sin lärare och hela klassen. fantastiskt! Det kortet har jag aldrig sett. jag har förövrigt nästan inga kort / bilder på min mor som barn och ung. Några av hennes syskon har jag men inte henne själv. jag lovade dig att scanna in lite kort till dig. Men det har kommit så mycket emellan. Det är bilder som jag inte har namn till. Nåja, jag fyllde 65 i somras. Men tänker arbeta några år till eftersom jag tycker om mitt jobb. En fråga som du kanske kan reda ut för mig; Släktband mellan Norlin / Galin / Norström? Hur? Det finns också en Sörlin släkt i Tåsjödalen, kopplingar? tack för en fin släktsida! Sten 
 
11/11/2010 
Yvonne Stoltz 
 
Tåsjö släkten 
Hejsan, det var länge sedan. Vad mycket du fått ihop. Skulle vara tacksam om jag fick kopiera några bilder som du har i din hemsida om släkten. Eller om du vill maila dem till mig. Ha det så gôtt, har letat efter dig på Facebook är du där? Kram Yvonne 
 
11/9/2010 
Anna Hägg Vallner 
 
Min farmor! 
Hej Irma! Såg precis att det både finns fakta och bilder på min farmor "Margit Sköld" född 1921 i Granön,Norråker. Verkligen jätte kul att få se. Margit gifte sig senare och blev "Margit Hägg". Hon fick 2 barn, först Karl-Erik 1947 som senare tyvärr avled och sen fick hon min pappa Lennart Hägg 1957. Hon avled 2003 i Västerås men hon är strödd på Granön. Vi har fortfarande stuga där uppe som vi åker till varje sommar. Jätte kul att få se alla bilder! Med vänlig hälsning Anna Hägg Vallner 
 
11/4/2010 
AnnBritt Sjödin 
 
Släkten Edman, Gahlin, Sjödin m.fl. 
Hej Birgit Hansson 25/7. Jag blev nyfiken på din makes rötter då även jag kommer från släkten Edman. Vore kul att höra ifrån dig samt er andra som har uppgifter att tillföra eller bara vill höra sig för om vad jag har i min forskning. Jag har liksom Irma forskat i många år och rötterna finns förstås i Norråker, Tåsjö, Vilhelmina m.m. Så, hör gärna av er. Och en varm kram till dig Irma förstås. Hoppas du har det bra. Jag var upp till Norråker i somras men såg inte till dig. Mvh AnnBritt Sjödin i Stockholm 
 
8/12/2010 
Carina Stehn 
 
Släkten är stor 
Mycket intressant att läsa. Maj Lindberg i Östersund var min farmor.  
 
8/6/2010 
Ingegärd Gille & Daniel Persson 
http://www.gillesrötter.se/ 
Vår nya hemsida 
Hej Irma & Rune! Hoppas att ni har haft en skön sommar? Vi har gjort en helt ny hemsida nu. Där kan ni se mera vad vi gör och lite av min släktforskning. Hoppas vi kan träffas något efter sommaren, kanske ni kan komma hit? Ha nu en god fortsättning så ses och hörs vi snart. Hälsningar från oss båda/Ingegärd & Daniel 
 
8/5/2010 
Håkan Sundin 
 
Imponderad! 
Hej Irma och grattis till ett fantastiskt arbete och en mycket trevlig hemsida. Jag har som trollbunden suttit klistrad framför min PC för att försöka tränga igenom informationen om mina egna släktingar. Jag noterade att du själv varit en besökare på Tjädernäset där jag som ung tillbringade mina somrar hos Håkan och Bojan Norström med barnen Ulf och Gittan men nu för tiden blir det bara ett kort årligt besök på somrarna (senast för en vecka sedan). Stort tack för ditt arbete  
 
7/25/2010 
Birgit Hansson 
 
Hittade anfäder 
Tack för en otrolig sida! Ramlade in av en slump då jag via Google sökte på Samuel Edman född 1800 då jag håller på att kartlägga min mans anor. Hade kört fast på denne Samuel men tack vare din sida kunde jag nu komma ytterligare ett steg bakåt! Samuel Edman var min mans morfarsfarfar. 
 
3/2/2010 
Britt Othberg 
 
Släktkort 
Hej och tack för trevlig läsning,jag blev glad när jag såg ett kort på min morfar Per-Olov Mattsson och alla hans söner. Jag har aldrig sett det kortet tidigare och skulle vilja ha en kopia av det.Tusen Tack 
 
1/13/2010 
Anders Söderlund 
 
Trevlig sida 
Tjena intressant sida. Det var ju ett tag sen man var inne och kikade. Mvh Stigs pojke 
 
11/19/2009 
Lars Lindman 
 
Hejsan 
Vilken trevlig läsning. Har skickat ett mail till dig och vill komma i kontakt med dig angående ny info. Hälsningar Lars Lindman 
 
8/14/2009 
Marie Sjödin 
 
Förstår lite bättre nu... 
Hej! Har precis klickat iväg ett mail till dig där jag undrar varför du är intresserad av min släkt. Har hittat din info om att du är från Norråker vilket min farmor, Anna Erika Edman också var. Antar då att vi kanske är släkt på långt håll... M v h Marie  
 
4/15/2009 
Elsa Mårtenzon 
doroteabyar.nu klicka Bellvik 
Länge sedan 
Hej Irma! Det är hemskt länge sedan jag hörde av dig, jag hoppas allt är bra med er. Jobbar du fortfarande med forskningen eller är allt funnet nu? Hjärtliga hälsningar från Elsa Mårtenzon i Bellvik  
Föregående  [ 1 2 3 4 5 6 7 ]  Nästa
Alla hälsningar i gästboken -->>
All information och alla fotografier är skyddade av svensk upphovsrättslig lagstiftning

Du som lånar mina släktkort till ansedlar, uppge källan!


Copyright Irma Alexandersson
 
Läs om hur hemsidan använder Cookies
Hemsidan har utgivningsbevis så PUL gäller inte för hemsidan